Digikult 2019 gick av stapeln mellan 24-26 april. Under konferensen blandades teman som Science Museum i London, arkivarbetet bakom regissören Peter Jacksons storfilm They won’t grow old från Imperial War Museum, Mixed Reality Walks i Mölndal, det nordiska Collecting Social Photo-projektet, öppna biblioteksdata på Wikidata, unika historiska Kalmar samt vägen till nya Nationalmuseum. Moderator var återigen Cecilia Lindhé, föreståndare för Centrum för digital humaniora vid Göteborgs universitet, som under drygt femton år arbetat i skärningspunkten mellan humaniora och informationsteknologi.
Världens digitalaste kulturarv – men hur, och för vem?
/Lars Ilshammar, biträdande riksbibliotekarie vid Kungliga biblioteket och särskild utredare för den pågående arkivutredningen.
Sverige vill vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Vilka utmaningar innebär det för de institutioner som har att förvalta och tillgängliggöra kulturarvet? Vad kan vi göra bättre, vad bör vi välja bort, vad är möjligheternas väg?
Lars Ilshammar är historiker med samtidsinriktning, tf. riksbibliotekarie och regeringens arkivutredare. Öppenhet och digitaliseringens möjligheter att bidra till ett demokratiskt och inkluderande samhälle är teman som ligger honom varmt om hjärtat.
Innovation and Experimentation
/Dave Patten, Head of New Media, Science Museum (London, England)
A look at some key innovative digital projects that the Science Museum has developed over the last 25 years, from the Network (1995) – a network game-based video conferencing exhibit for 7-14 year old’s via Web Lab (2012) an interactive exhibition, developed in collaboration with Google and usable by anyone from anywhere in the world. Through to the Museum’s current work in VR and our recently announced Robot Detectives, a multisensory group based experience that will include live actors and mixed reality to create an amazing new kind of experience.
Dave Patten is Head of New Media at The Science Museum, London, where his role includes managing all aspects of new media and AV, from conceptual design, prototyping and production to project managing external developers and production companies. He’s work at Science Museum is multi-awarded and have really pushed the envelope for interactive museum experiences.
ENTER Mölndal – Nya former för digital gestaltning och förmedling av kulturmiljöplatser
/Marika Hedemyr, koreograf & Cajsa Lagerkvist, museichef på Mölndals stadsmuseum.
Kulturmiljöer är en gemensam källa till kunskap och upplevelser, men först då ett stöd ges att ”läsa av” denna kunskap och därigenom se sig själv i relation till platsen och berättelsen är kulturhistorien inkluderande. 2018 lanserade Mölndals stadsmuseum, i samarbete med RISE Interactive och Marika Hedemyr Projects, ENTER Mölndal som består av två mixed reality walks – en webbaserad berättelse i det gamla industrisamhället Mölndals Kvarnby och en app för Tulebosjöns bronsåldersplats.
Genom att arbeta platsspecifikt med ny mobil teknik öppnas mångfalden av berättelser som en plats bär på, och ges möjlighet att på plats visa det man inte längre ser. Med Augmented Reality-teknik och ett manus som kombinerar fakta med poetiska och performativa berättartekniker skapar ENTER Mölndal en historiemedvetenhet som bygger på inkludering och många röster och som engagerar besökarensalla sinnen. Fokus i presentationen ligger på vikten av gestaltningsarbetet när man arbetar med ny teknik som aktiverar kulturmiljöer, det vill säga vad berättas hur via den interaktiva mobila tekniken, samt hur denna teknik öppnar för nya former av gestaltade upplevelser för besökarna
Cajsa Lagerkvist är museichef på Mölndals stadsmuseum – ett museum som länge testat den nya teknikens möjligheter i kulturarvsförmedlingen och vars samlingar är helt öppna för publiken. Med en bakgrund som museolog har Cajsa Lagerkvist intresserat sig för museernas roll i samtiden och har under flera år arbetat för en mer inkluderande kulturarvspraktik.
Marika Hedemyr är konstnär som utforskar den emotionella och politisk relationen mellan människor och platser. Hon arbetar med offentlig konst och koreografi, och hennes mixed reality walks kombinerar dokumentärt material med mobil AR-teknik och performativa format. Hon gör även en PhD i interaktionsdesign, Malmö Universitet.
Immersiva upplevelser – tillsammans, för sig själv och någon annanstans
/Viktor Lindbäck, Riksantikvarieämbetet
Viktor Lindbäck kommer att berätta om hur immersiva upplevelser kan utformas för att kunna delas av många tillsammans, och hur det fysiska och virtuella rummet kan samspela med varandra.
Viktor Lindbäck är verksamhetsutvecklare på Riksantikvarieämbetet och arbetar med god praxis för taktil tillgänglighet via 3D-modeller och immersiva medier. Viktor var också initiativtagare till Platsminnen.se och är även verksam som konstnär och fotograf.
Chatta med Gustav Vasa
/Fredrik Wiebert, Projektledare & Klas Ehnemark, VD, Aistorian
Unika historiska Kalmar Öland har tillsammans med Aistorian tagit fram en AI-baserad app där du kan chatta med historiska karaktärer. På sex utvalda platser i Kalmar och på Öland kommer du att kunna föra en dialog med totalt tolv personer. Samtidigt som de berättar en förutbestämd historia får de dig också att lösa en uppgift på den aktuella platsen.
Fredrik Wiebert är projektledare för unika historiska Kalmar Öland – ett samarbete mellan Kalmar och Öland som med utgångspunkt i historien ska skapa former för att berätta nya och gamla historier som ger sammanhang och perspektiv.
Klas Ehnemark är VD på Aistorian och har lång erfarenhet som systemutvecklare, lärare, IT-konsult och entreprenör.
Killing the Monolith: modular tech for Stedelijk Museum (Amsterdam, Holland)
/David Spreekmeester, Grrr
As a manager of a public institution or museum you want a website that is universally accessible and keeps working under all circumstances. Furthermore you want a website that lasts. Even if your needs change further down the road.
These conditions are not self-evident, as you might know from experience. But how to overcome this? Answering that question is David’s task as a Technology Strategist at GRRR. In this talk he will show how this was done, especially in regards to the work for Stedelijk Museum in Amsterdam. In which a bold artistic statement is combined with an intuitive interface. Which is not only flexible, future-proof and durable, but also easy to use for editors – even though it’s connected to a huge art collection and various state-of-the-art online services. Using epic paintings, Swiss pocket knives and cutlery, David will explain what microservices are and how you can organise your work process to start designing them.
David Spreekmeester is a Technology Strategist and one of the founders of Grrr, a Creative Digital Agency in Amsterdam. Currently specialized in devops, distributed systems and machine learning. On the side he also likes woodworking, the Japanese language, peppers, photography and bicycles.
The archive and the artist – digitisation and creativity in archives
/Fiona Kelly, film curator at Imperial War Museum
The challenges and opportunities of giving an open brief to an artist or filmmaker to work with archive materials. How to maintain the integrity of the archive whilst opening the door to innovation and allowing for creative expression.
Fiona Kelly works as film curator at the Imperial War Museum, whose work includes providing access to the museum’s film archive to a wide range of filmmakers, broadcasters and artists.
I-Media-Cities: European city films
/Kajsa Hedström, project manager at the Swedish Film Institute
IMC is a European funded project, in the frame of Horizon 2020, which gathers 9 cities from 8 countries and intends to offer access to European audiovisual heritage and provide tools for new approaches and research on audiovisual contents. The platform will be accessible to all publics but also for specific audiences as archives, schools and universities, film industry and researchers.
Kajsa Hedström is Project Manager, Swedish Film Institute, Curator of Filmarkivet.se, and in the editorial committee for digitization.
StadsGIS – Västra Götaland
/Anders Berglund, Västergötlands museum
Länsstyrelsen Västra Götaland har en vision om att samla data från arkeologiska undersökningar som utförts i länets 26 stadslager. De skyddas av lagen, men måste ibland undersökas och tas bort i samhällsutvecklingen. Arkeologer ersätter förlusten med berättelser i form av dokumentation och StadGIS är ett verktyg för handläggare på länsstyrelsen och museer, allmänheten och forskarvärlden. Idag kan man på länsstyrelsens informationskarta ta del av de arkeologiska undersökningar som utförts i länets samtliga 26 stadslager.
Anders Berglund är försteantikvarie och arkeolog på Västergötland museum sedan slutet av 1980-talet, och har främst arbetat meduppdragsarkeologi, men också informations- och utställningsproduktion.
StadsGIS – Stockholm stad
/Ylva Blank & Anna Bergman, Stadsmuseet i Stockholm
Stadsmuseet i Stockholm har fört ett internt, stadsarkeologiskt register från ca 1980 till 2016, då museets uppdragsarkeologiska verksamhet lades ner. På 1990-talet fördes registret över till Filemaker, senare kopplades det till ett kartskikt i ArcGis. Under 2018 lanserades en webbversion, utvecklad i samarbete med Sweco, och i dagsläget pågår en utveckling av registret där dokumentationsuppgifter om de stående, medeltida byggnaderna i Gamla stan också ska läggas in.
Arbetet med att utveckla den nya databasen har tagit lång tid och erfarenheter från arbetet med utvecklingen kommer att presenteras på årets Digikult. Det är ett stort framsteg att registret nu är tillgängligt för handläggare, forskare och allmänhet. Hur och i vilken mån registret används vet vi inte ännu, men en utvärdering är på gång
Ylva Blank, chef för Kulturmiljöenheten och Anna Bergman, byggnadsarkeolog, båda från Stadsmuseet i Stockholm.
Tidevarvet – Göteborgs varvshistoria vaknar till liv med Virtual Reality
/Jonas Myrstrand, Studio Jox
Sverige var världsledande inom varvsindustrin under flera hundra år, men nästan inga spår finns kvar från epoken ute vid Lindholmspiren. En animatör, en regissör och en programmerare från Studio Jox/FilmEpidemin återskapar varvsmiljön med VR-teknik så att besökare kan kliva in i historien och uppleva varvsepoken.
Jonas Myrstrand är manusförfattare, regissör, filmlärare och filmcurator och har varit verksam sedan mitten av 1980-talet. Han har gjort musikvideo, reklam, beställningsfilm samt en rad korta novellfilmer och dokumentär för SVT. Han har också undervisat vid flera filmhögskolor.
Emerging Technologies and Applications for Batch Scanning of Documents
/Barmak Heshmat, MIT Media Lab
Today, ultrafast imaging and time-of-flight imaging are at the core of autonomous navigation, depth mapping, and remote sensing applications. My talk will cover some breakthroughs in ultrafast imaging systems, components, and methodologies which will enable future applications. The developed techniques realize exotic imaging modalities that can scan through closed books page by page, see around the corner, and sense through thick tissue at infrared wavelength.
Dr. Barmak Heshmat is the Founder CEO of BRELYON a startup disrupting display industry. Dr. Heshmat was former head of optics at Meta augmented reality where he and his team were responsible for design of optics for next generation AR displays. Prior to Meta, he was a research scientist at the MIT.
”Ja skiter i att det är fejk det är förjävligt ändå”
/Jack Werner, frilansjournalist
Människan blev inte sämre på källkritik över en natt när hon fick internet, så varför känns det så? Frilansjournalisten Jack Werner berättar om källkritik, varför vi hela tiden har fel och vad vandringssägner på sociala medier kan berätta.
Jack Werner är frilansjournalist. Han är medgrundare av Metros Viralgranskaren, programledare för SR-podden Creepypodden, och har skrivit böckerna Creepypasta – spökhistorier från internet (2014) och Ja skiter i att det är fejk det är förjävligt ändå (2018).
Collecting the ephemeral social digital photograph for the future
/Kajsa Hartig & Elisabeth Boogh
In social media visual content is produced daily in vast amounts, communicating everyday life and viral events. The Collecting Social Photo project explores how this provides memory institutions with opportunities to create dialogue, collect and preserve everyday visual and textual heritage.
Elisabeth Boogh is Curator of Photography Collections at the Stockholm County Museum. Since 2011 her work has been focused on vernacular digital photography and developing digital tools and methods for inclusive participatory collecting. She is a team member of the Collecting Social Photo project.
Kajsa Hartig is Head of Collections and Cultural Environments at Västernorrland’s Museum in Sweden. She has a long background in the heritage sector always with a strong focus on digital development. She is currently project manager for the international research project Collecting Social Photo.
Digital collections in cultural memory: tracking how users remember and reuse collection images in the digital sphere
/Katherine Howells, PhD student in Digital Humanities at King’s College London
Focusing on British war propaganda images, this presentation shows a method of tracking how internet users reuse and engage with digitised collection images. This helps to highlight the long-term cultural impacts of images and inform institutional decisions on how collections are managed and promoted.
Katherine Howells is a PhD student in Digital Humanities at King’s College London. Her research explores the lasting impact of war propaganda images on British cultural memory. She uses digital methods to investigate how images are used online and what this tells us about their influence in society.
Från Open Access till Open Museum – hur öppen licensiering förändrade Nationalmuseum
/Anna Jansson, kommunikatör & Karin Glasemann, digitaliseringssamordnare, Nationalmuseum
Nationalmuseum stängde för renovering 2013 och återöppnade 2018. Öppen tillgång till Nationalmuseums samlingar digitalt kom att ändra museets varumärke inför nyöppnandet, genom att ”öppenhet” som idé implementerades i det digitala publikmötet i alla kanaler under stängningsperioden. Det krävdes särskilda insatser för att behålla museet som top of mind hos såväl kärnpubliken som potentiella nya besökare när museet inte hade sin fysiska byggnad att förlita sig på. Förutom tillfälliga utställningslokaler satsade museet på det digitala mötet med publiken, ett arbete som först och främst handlade om att förbättra de interna processerna och infrastrukturen på museet.
Föreläsningen fokuserar på hur digitaliseringsprocesser internt och det digitala mötet med publiken förändrade synsättet både innanför och utanför organisationen – och hur det resulterade i bättre samarbete mellan museets olika avdelningar.
Projektet Digitala privatarkiv
/Maria Miinalainen, Svenska litteratursällskapet i Finland
Svenska litteratursällskapets i Finland arkiv utvecklar sin beredskap för mottagande och långtidsförvaring för de enskilda litterära och kulturhistoriska arkiv som i allt större utsträckning finns i digital form eller i hybridarkiv bestående av både traditionella och digitala handlingar.
Projektet har utarbetat en säker helhetsprocess för att ta emot, förvalta och tillgängliggöra elektroniskt privat material. Utgående från arkiveringen av projektets pilotmaterial, som bestod av disketter och hårdskivor, har det utvecklat riktlinjer och praxis för kuratering, långtidsförvaring och tillgängliggörande av digitalt material för framtida forskning. Presentationen summerar olika erfarenheter och utvärderar pilotprojektet samt diskuterar frågor som uppkommit, bland annat gällande materialets proveniens och kontext.
Maria Miinalainen är tf. förste arkivarie och projektledare för projektet Digitala privatarkiv vid Svenska litteratursällskapet i Finland. Hon arbetar huvudsakligen med författararkiv, donationer och metadatafrågor.
Arkiv för alla? – att förstå den digitala arkivanvändaren
/Maria Press, landsarkivarie vid Riksarkivet Landsarkivet i Östersund
I mer än 20 års tid har arkiv förmedlats på nätet. Ofta har drivkraften varit teknologisk experimentlusta och effektivisering. Ett nordisk-baltiskt forskningsprojekt har analyserat hur potentialen för livslångt och informellt lärande bättre kan utnyttjas när man skapar digitala arkivplattformar.
Maria Press är landsarkivarie vid Riksarkivet Landsarkivet i Östersund. Hon har arbetat med att tillgängliggöra och skapa engagemang för arkiv i 20 års tid både inom det svenska och norska Riksarkivet. Hon har deltagit i flera forsknings- och utvecklingsprojekt.
Sprid världskultur i världen, med hjälp av Wikipedia
/Axel Pettersson, Wikimedia Sverige
Hur kan en myndighet som samlar världskultur sprida sin kunskap i världen? Så klart genom att ta hjälp av det världsomspännande uppslagsverket Wikipedia! Genom att bidra med bilder, text och data syns spår av samlingarna på över 120 språk, och kunskapen når långt utanför museernas väggar.
Axel Pettersson jobbar på Wikimedia Sverige, föreningen som hjälper andra bidra med mer fri kunskap. Förutom att ge stöd till volontärgemenskapen håller han kurser i hur Wikipedia fungerar och hur GLAM-sektorn kan bidra med både ämnesexpertis och bildskatter ur samlingarna.
Strategisk inkludering av biblioteksdata på Wikidata
/Alicia Fagerving, Wikimedia Sverige
Projektet Strategisk inkludering av biblioteksdata på Wikidata, som genomförs av Wikimedia Sverige i samarbete med Kungliga biblioteket, syftar till att göra svensk biblioteksrelaterad data mer tillgänglig på öppna plattformar. Genom att länkade öppna data knyts samman på Wikidata kan den lättare bearbetas och användas. Wikidata har de senaste åren blivit ett centralt kugghjul i det internationella arbetet med öppna data.
Fokus under det nuvarande projektet har varit på att inkludera poster om böcker och författare ur samkatalogen Libris. Projektet har dels synliggjort den svenska bibliografiska skatten på en öppen, världsomspännande webbplats och dels producerat mervärde genom att skapa kopplingar. Genom insatsen kommer att göra det enklare att lägga till källor på Wikipedia och därigenom öka trovärdigheten, kvaliteten och minska möjligheten att felaktigheter läggs till eller består.
Genom presentationen får du insikter om hur er organisation både kan nyttja och bidra till resursen.
Riksantikvarens nye hverdag – nye løsninger for en ny kulturminneforvaltning
/Vemund Olstad, Riksantikvaren
Fra 1. januar 2020 skjer det store endringer i Norge. Mange fylkeskommuner slår seg sammen til større regioner, og de nye regionene får nye oppgaver. Dette innebærer, blant annet, at ansvaret for forvaltningen av mange kulturminner overføres fra Riksantikvaren til de nye fylkene. Dette innlegget vil vise hvordan vi hos Riksantikvaren jobber med å lage felles løsninger for den nye kulturminneforvaltningen.
Vemund Olstad jobber som delprosjektleder i ‘Kulturminneforvaltning 2020’ hos Riksantikvaren – med spesielt ansvar for innføring av nytt saksbehandlingssystem for dispensasjoner og tilskudd. Han har tidligere jobbet med åpne data og etatssamarbeid, og presenterte crowdsourcingstjenesten ‘Fotodugnad’ på Digikult i 2017.
AMIEX® (Art & Music Immersive Experience) – a fresh approach to art
/Frederic Monnier, Culturespaces (Paris, Fra)
Visiting an AMIEX® (Art & Music Immersive Experience) exhibition is a truly unique artistic experience. It’s a physical and intense emotional experience as one beholds the masterpieces that have marked the history of art. Visitors are truly immersed in the pictorial world of the greatest artists. The AMIEX® exhibitions are created using images of projected pictures, which are animated in a very precise way. The combination of profound artistic culture with the mastery of digital animation techniques wholly transmits the timeless emotional impact of the work of the selected artists. Culturespaces has developed a novel approach to presenting art to the general public. This new kind of digital art centers is extremely popular and appeals to all audiences, from those who are passionate about art to other people who do not usually visit traditional museums.
Frederic Monnier is production manager at Culturespaces AMIEX department and is specialized in technology, from its puposes to its objectives.
Generösa gränssnitt
/Albin Larsson, Riksantikvarieämbetet
Finns det alternativ till de ”snåla gränssnitten”? Tänk dig att du för första gången besöker ett museum. Du går in i museet, men du möts inte av ett urval av föremål utan av en intendent bakom en disk. Det finns en informationsskylt som säger att det är en konstsamling och att museet har 72 384 konstföremål. Du är välkommen att titta på dem, men du måste skriva ner ett eller flera nyckelord på ett papper för att beskriva vilka konstföremål du vill ta en närmare titt på. Intendenten tar därefter papperet, går in i magasinet och hämtar ut föremålen, 10 åt gången. Du kan därefter modifiera dina nyckelord baserat på av intendenten förvalda konsthistoriska termer. Gör du det tar intendenten bort de konstföremål på rullbordet som inte matchar de termer du valde. Processen upprepas tills dess du är nöjd med urvalet på rullbordet.
Första året – vad har Riksantikvarieämbetet gjort för att stödja museernas digitalisering?
/David Haskiya, enhetschef, Riksantikvarieämbetet
Under 2018 påbörjade Riksantikvarieämbetet sitt uppdrag att stödja den svenska museisektorn i dess digitalisering. Uppdraget och upplägget presenterades på Digikult 2018. Kika på presentationen här.
Nu ett år senare vill vi följa upp på denna presentation och berätta vad vi har gjort i praktiken och vad vi planerar för 2019 och framåt. Under 2018 har vi påbörjat utveckling, sammanställning och spridning till museer och andra kulturarvsorganisation av praktiknära metoder för digital förmedling. En nulägesanalys av museernas digitala förmedling har genomförts och metodutvecklingsarbeten påbörjats inom teman som 3D på webben och i taktila upplevelser, innovativa användarupplevelser för digitala samlingar, GLAMwiki-samarbeten, och marknadsföring på webben.
Presentationen kommer att omfatta hur och med vilka museipartners vi arbetat med, vad det resulterat i, och hur vi planerar sprida resultaten så att de museer, och andra kulturarvsorganisationer, som vill kan tillgodogöra sig dem. Även pågående och planerade framtida arbetsinsatser presenteras.
David Haskiya är enhetschef vid Riksantikvarieämbetet. Hans ansvarsområde där omfattar att stödja kulturarvsinstitutioner, framförallt museer, med praktiknära metodutveckling inom digital förmedling samt förvaltning och utveckling av samlingsaggregatorn K-samsök. Vidare ingår kulturarvsinkubatorn, KAI, i hans enhet.