Digikult 2023 sändes digitalt 31 maj – 1 juni, direkt från Regionens hus i Göteborg.
Inledning
Moderator Emanuel Karlsten hälsar välkommen tillsammans med Kerstin Alnebratt, förvaltningschef på Förvaltningen för kulturutveckling, Västra Götalandsregionen.
Kulturarvsinstitutionernas otippade renässans?
Våra kulturarvsinstitutioner är minnesinstitutioner som pekar utöver sig själva. I en digital tid har vi potential att ta en aktivare roll i utvecklingen av samhället. Utan det kulturarv som skapats av människor, som vi samlat och samlar, finns det inte råvara till de modeller som skapas med hjälp av datorkraft. Modeller som försöker härma och lära sig av mänskliga uttryck. Frågan om gränserna mellan det mänskligt skapade och det maskinellt skapade (med grund i det mänskliga) kommer att bli akut för oss minnesinstitutioner. Vad är värt att minnas och varför?
Vårt grunduppdrag och vår legitimitet som nationalbibliotek bygger på att vi stärker det demokratiska samhällets utveckling. Vilken potential och vilka förutsättningar har vi att ta en aktiv roll i att stärka det demokratiska samhället i en tid med en snabb digital utveckling, inte minst inom AI-området?
Kungliga bibliotekets uppdrag att samla in, beskriva, bevara och tillhandahålla material – med stöd i pliktmaterialinsamlingen – har i grunden stått sig under ett antal hundra år. Syftet, och kontexten har varierat och på senare år förändrats i snabb takt. Jag kommer att förhålla mig till KB:s ramverk och möjligheter att verka i en digital samtid. Kulturarvsinstitutioner har en stabiliserande roll och arbetar långsiktigt. Vilka utmaningar ser vi i att förena långsiktigheten med en snabb digital utveckling?
Med Karin Grönvall, riksbibliotekarie Kungliga biblioteket
Det digitala offentliga rummet – att skapa en digital samhällsväv
I över ett decennium har det offentliga samtalet präglats av några få dominerande plattformar. Deras roll i samhällslivet har i allt högre grad problematiserats och väckt frågan vilka alternativ som står till buds och vilken roll offentliga aktörer bör spela i utvecklingen.
En presentation av Carl Heath följs av ett samtal med Daniel Forsman, stadsbibliotekarie i Stockholm och Emma Reimfelt, kommunikationschef på Nordiska museet.
Carl Heath är senior forskare och fokusledare för området resilienta informationssystem i RISE. Carl har varit regeringens särskilda utredare att värna det demokratiska samtalet och är idag medlem i en tankesmedja för Nordiska Ministerrådet rörande demokrati och digitalisering.
Daniel Forsman är sedan 2018 stadsbibliotekarie i Stockholm och har drivit utveckling med fokus på digitalisering, bibliotekets samhällsuppdrag och medborgardialog. Tidigare var han bibliotekschef på Chalmers och prefekt vid institutionen för Vetenskapens kommunikation och lärande.
Emma Reimfelt är kommunikationschef på Nordiska museet i Stockholm. Hon har tidigare bland annat arbetat som webbstrateg och projektledare på Livrustkammaren och projektledare med uppdrag att utveckla museets digitala närvaro och kommunikation.
Nätverk och strategi för digitalt kulturarv – hur, när och varför?
Riksantikvarieämbetets uppgift är att samordna och stödja arbetet kulturarvssektorns fortsatta digitalisering. Som stöd för det lanserar RAÄ i år en nationell strategi för digitalt kulturarv. För att kunna realisera strategins mål etableras ett nätverk öppet för alla kulturarvsinstitutioner. Strategins fokus ligger på ökat samarbete och gemensamma tjänster för att underlätta användarnas behov för att enklare hitta och använda kulturarvet.
Samtalsledare: Lisa Berg, verksamhetsutvecklare, Riksantikvarieämbetet (RAÄ)
Panel: Björn Sundberg, programledare, RAÄ samt Henrik Summanen, samordnare, RAÄ
Digital storytelling at Rijksmuseum, Amsterdam
Rijksmuseum is well known for their online storytelling concepts. Peter Gorgels will take us on a journey through the museum’s digital collections and the ongoing Vermeer exhibition’s online experience.
Peter Gorgels is the Manager Digital Products of the Rijksmuseum, i.e. the corporate website, Rijksstudio and the Rijksmuseum app. He is involved as advisor, project manager and format developer in practically every digital product and is always looking for innovative ways to improve the interaction of the audience with the collection of the Rijksmuseum.
Kulturarvslunch: 1600-talssushi
Emanuel Karlsten blir bjuden på sushi gjord enligt 1600-talets standard. Kock är Richard Petershvit, köksmästare på restaurang ”Pocket in the house” på Regionens hus i Göteborg och historiska expert är Christina Toreld från Bohusläns museum.
Queerlit: Transformativ metadata och informationsaktivism för HBTQI-litteratur
Queerlit är ett infrastrukturprojekt som utvecklar en bibliografisk databas för svensk HBTQI-litteratur, ett gränssnitt för databasen och en tesaurus för att bättre beskriva materialet. Denna presentation diskuterar hur metadatapraktiker och gränssnitt kan fungera transformativt och skapa nya vägar till materialet.
Jenny Bergenmar är professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet med inriktning på litteraturhistoria och digital humaniora. Hon är projektledare för Queerlit: utveckling av metadata och sökbarhet för HBTQI-litteratur, ett infrastrukturprojekt finansierat av Riksbankens jubileumsfond 2021–2023.
Arild Matsson har en master i språkteknologi och arbetar som forskningsingenjör på GRIDH och Språkbanken Text, båda på Göteborgs universitet. Arild har specialiserat sig på webb och grafiska gränssnitt.
Sverigeshistoria.se – Den dynamiska länken mellan skola och museer
Sedan november 2020 har sidan sverigeshistoria.se lanserat över 80 lektioner från runt 60 museer, arkiv och institutioner runt om i landet. Sverigeshistoria.se är en lärresurs som erbjuder lektionsmaterial för mellan- och högstadiet samt gymnasiet. Lyssna på hur vi skapar lektionsmaterial i samarbete med skolan.
Ellen Hallgren är intendent med inriktning på digital förmedling på Statens historiska museer. Hon har en bakgrund som både museipedagog och lärare och arbetar tillsammans med tre andra kollegor i redaktionen för sverigeshistoria.se
Hur hundratals användare berikar kulturmiljöinformation med FornPunkt
I september 2022 lanserades FornPunkt, en plattform för medborgarforskning. Där kan den som vill registrera uppgifter om historiska spår i landskapet, kulturlämningar, bilder, skaderapporter, dateringar och mycket mer. Tjänsten vänder sig till alla, såväl enskilda som till kulturmiljömyndigheter. Men vilka är det som använder FornPunkt? Och vad sker med informationen som skapas?
I denna presentation får du en introduktion till hur FornPunkt fungerar och en djupdykning i hur och vad personer och organisationer registrerar på plattformen. Du kommer också att få exempel på användarmönster inom medborgarforskning och hur man kan jobba med öppna data.
Albin Larsson har i över tio år arbetat med kulturarvsdata som både konsult och anställd vid flera myndigheter. Numera spenderar Albin det mesta av sin tid med tekniska lösningar inom Wikimediarörelsen och utvecklingen av FornPunkt.se.
Inledning dag 2
Moderator Emanuel Karlsten hälsar välkommen och Karl-Magnus Johansson från Riksarkivet visar foton i stereoskopi från världsutställningen i Göteborg 1923.
Hur säkra ett hotat kulturarv?
Samhället värderar det fysiska kulturarvet högt och stora resurser läggs på att bevara det. Förutom det naturliga förfallet av kulthistoriska lämningar kan kulturarvet drabbas av mer dramatisk påverkan, exempelvis genom miljöförsämringar, klimatförändringar och väpnade konflikter. Här agerar globala aktörer som exempelvis FN och Unesco och inom Europa lämnar EU rekommendationer. Även på nationell nivå arbetas det fram planer för att konkret säkra upp kulturarv som riskerar att förstöras. Jämte det fysiska kulturarvet finns även digital information om detsamma, men även material som enbart finns i digital form. Hur kan informellt kulturarvsarbete (medborgarinitiativ) samspela med formellt kulturarvsarbete (Unesco, EU, regeringar, myndigheter, kulturarvsinstitutioner), innan och kanske under ett hot?
Henrik Summanen, RAÄ. EU-perspektivet, arbetar med KuD kring EU:s rekommendation till medlemsländerna att 3D-digitalisera samtliga riskutsatta monument och byggnader samt hälften av de mest besökta platserna innan 2030.
Andreas Segerberg, forskningssamordnare på Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet
Erika Hedhammar, RAÄ, bevarandefrågor. MSB:s rapport Civilt försvar mot 2030 – ett totalförsvar i balans handlar en del om skydd av kulturarv i händelse av kris och krig, som förutom förflyttningen av fysiska föremål även tar upp några av de digitala aspekterna.
Portal för samiskt kulturarv – Nuohtti
Genom cirka 400 år har arkivmaterial skapats av myndigheter och upptäckresande från hela Europa på besök i Sápmi. Portalen Nuohtti representerar en metod att ge samerna tillgång till dokumentationen om sig själva och därigenom främja dekolonisering och digital repatriering av det samiska kulturarvet.
Maria Press är sektionschef för Riksarkivet i Östersund och är Riksarkivets koordinator för samiska arkivfrågor. Hon representerar Sverige i den nordiska arbetsgruppen för samiska arkivfrågor – NordSam – som är nedsatt av riksarkivarierna i Norge, Finland och Sverige.
Vår framtid – en spaning mot Norden 2173, Nordiska museet
Efter att de senaste åren samlat in tusentals berättelser om coronavirusets framfart och om kriget i Ukraina har Nordiska museet nu riktat fokus mot framtiden. Hur vill vi egentligen ha det? Genom insamlingen Vår framtid har museet blivit en dygnet-runt-arena för konstruktiv framtidsdiskussion. I detta föredrag delar vi med oss av lärdomar, framtidsplaner och hur vi ser på museibranschens uppdrag i en digital tid.
Sven Rentzhog är kulturhistoriker och chef för framtidsfrågor på Nordiska museet och har i över 25 års tid arbetat med den digitala utvecklingen inom kulturarvssektorn. Han brinner för att engagera en mångfald av människor i att vilja medskapa i samlingarna samt öppna upp och göra dem tillgängliga, användbara och angelägna för fler.
Jörgen Löwenfeldt är journalist och projektledare för digital insamling på Nordiska museet. I korthet innebär det att samla in samtiden för framtiden med hjälp av digitala verktyg. Tidigare var han verksamhetsansvarig på Internetmuseum. Han är också författare till flera romaner och kortnovellerna Bagatellerna.
Digitala knep som maxar räckvidden
Konkreta tips och råd hur man kan utnyttja de digitala mediernas potential för att dela institutionens kunskap med fler! Sara Schesny ger dig konkreta exempel på hur Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm gör för att nå ut i hela landet.
Sara Schesny har en bakgrund som lärare, egenföretagare och e-learningproducent. Ansvarar nu för produktion och digital distribution av skolmaterial på Naturhistoriska riksmuseet.
Om Swedigarch och att bygga en nationell infrastruktur för digital arkeologi
Swedigarch utvecklar en forskningsinfrastruktur där arkiv och samlingar med arkeologisk relevans länkas samman. Infrastrukturen tillgängliggör den kunskap som finns i arkeologisk dokumentation, analysresultat och kulturarvssamlingar och skapar möjligheter att göra aggregerade analyser på material som tidigare inte varit tillgängliga.
Helena Hulth är arkeolog och har varit verksam inom uppdragsarkeologin i ett kvartssekel. Hon har deltagit i utgrävningar från i stort sett samtliga förhistoriska perioder, men är specialiserad på yngre järnålder. Sedan 2022 är Helena projektkoordinator i Swedigarch, den nationella infrastrukturen för digital arkeologi.
Här kan du ladda ned presentationen: Swedigarch_Digikult_2023
Kulturarvslunch: grönärtssoppa med friterad fläsksvål
Emanuel Karlsten blir bjuden på grönärtssoppa med fläsksvål enligt 1600-talets standard. Kock är Richard Petershvit, köksmästare på restaurang ”Pocket in the house” på Regionens hus i Göteborg och historisk expert är Eva Andersson från Göteborgs universitet.
Panelsamtal om AI: möjligheter och utmaningar inom kulturarvsområdet
Panelsamtal med Anna Foka, professor digital humaniora Uppsala universitet, Love Börjeson, enhetschef för KB-labb och forskare inom tillämpad språkteknologi och Olof Karsvall, forskningsledare vid Riksarkivet.
Avslutning och tesmuggling
Konferensen avslutas och Emanuel Karlsten bjuds på te enligt 1600-talets standard. Historiska experter är Eva Andersson från Göteborgs universitet och Lisa Berg från Riksantikvarieämbetet. Projektledare Eva Goffe och Lisa Berg kommenterar konferensen.