Digikult 2014 arrangerades 26-27 mars i på Göteborgs stadsmuseum.
Inledningstal
/Anna Troberg, Piratpartiet
Inledningtalare
/Christer Holmgren, Moderata samlingspartiet
Lagliga e-tjänster
/Per Furberg, advokat & Johan Bålman, Regeringskansliet
Vill du finna lösningar på hur juridik och teknik kan gå hand i hand när nya it-system utvecklas? E-delegationens juridiska expertgrupp har tillsammans med it-arkitekter tagit fram en juridisk vägledning för verksamhetsutveckling. Vägledningen presenterar några färdiga juridiska koncept som kan användas när man utvecklar e-tjänster.
Vad ska vi göra med juridiken?
/Johanna Berg, Digisam
Digisam har i explicit uppdrag av regeringen att ”arbeta med och informera de medverkande myndigheterna och institutionerna om de juridiska frågor som är kopplade till digitalt bevarande och tillgängliggörande, främst upphovsrättsliga frågor”. Under 2014 intensifieras arbetet med ramavtal och riktlinjer till stöd för det operativa arbetet i ABM-sektorn.
Johanna Berg är sedan 2011 utredare på Digisam, nationellt sekretariat för digitalisering, digitalt tillgängliggörande och bevarande. Hon har tidigare arbetat med bland annat rättighetsfrågor på Riksantikvarieämbetets enhet för informationsutveckling och dessförinnan på Museikoordinatorsutredningen.
Leveransplikt för elektroniskt material – vi kan inte samla allt
/Boel Larsson, Kungliga biblioteket
Av den reviderade instruktionen för KB framgår att KB ska samla, bevara och tillhandahålla den svenska tryckproduktionen ”i dess helhet”. Så är inte fallet när det gäller insamling av den elektroniska publiceringen. Åsikterna är många om den så kallade e-pliktlagen, men få har fördjupat sig i den.
Boel Larsson har arbetat med det svenska leveranspliktiga materialet på Kungliga biblioteket (KB) sedan 1987. Sedan 1 januari 2014 är hon ansvarig för pliktprogrammet på KB, vilket innebär att skapa ett tvärgående samarbete i sitt ämnesområde inom myndigheten med hjälp av en internkontroll- och styrningsmodell.
KulturNav – en öppen plattform för gemensam kulturarvsterminologi och auktoriteter
/ Ulf Bodin, KulturIT
KulturNav är en webbplats för att skapa, förvalta och distribuera gemensam öppen terminologi och auktoriteter med fokus på behovet hos museer och andra kulturarvsinstitutioner. KulturNav gör det möjligt att skapa och förvalta gemensamma listor över termer, personer, organisationer, platser och händelser och samla dessa i behörighetshanterade dataset.
Ulf Bodin arbetar sedan 2011 som konsult på KulturIT ANS och är produktansvarig för KulturNav. KulturIT är ett ickevinstdrivande företag som ägs av Norsk Folkemuseum och Lillehammer museum och utvecklar till exempel samlingsförvaltningssystemet Primus och webbplatsen DigitaltMuseum.
Naturforskaren – gränsöverskridande information om Nordisk-Baltiska arter
/Karin Karlsson, Naturhistoriska Riksmuseet
Naturforskaren är en ny webbplats med information om djur och växter i den Nordisk-Baltiska regionen. Projektet har sammankopplat nationella databaser med uppgifter från naturhistoriska museer och samlingar i Estland, Finland och Sverige. Det finns även kartor med utbredningsdata för hela regionen. Texter och bilder är fritt tillgängliga om källan anges.
Karin Karlsson är IT-strateg och projektledare på enheten för Bioinformatik och Genetik, Naturhistoriska riksmuseet.
Ericsson – kulturarv på kommersiella villkor
/Margarita Feldman, Centrum för näringslivshistoria
Företag som Ericsson, ICA och Skandia är oomtvistade delar av vårt gemensamma arv, men hur får vi dem att agera därefter? Vem ska bevara och tillgängliggöra näringslivets historiska arkiv? CfN förvaltar 70 000 hyllmeter arkiv från 1700-talet och framåt, och tillgängliggör näringslivshistoria för medier, lärare och allmänhet utan någon större offentlig finansiering.
Margarita Feldman är arkivarie, bildredaktör och sociala medier-ansvarig på Centrum för Näringslivshistoria. Hon har tidigare varit ansvarig för Ericssons och Arla Foods historiska arkiv, men nu arbetar hon främst med nya medier och kommunikation. Centrum för Näringslivshistoria är en ideell förening med uppdraget att bevara och berätta näringslivets historia.
Outsourcing High-Performance Digitisation to Service Centers – Finnish Style
/Riita Tegelberg, Digitarium
In Finland, a digitization service centre, Digitarium, has been established for natural history specimens. Digitarium concentrates on high performance digitization of different specimen types, offering ‘door-to-door’ services. The development processes, automation and training of specialists have been funded by ESF and ERF.
Riitta Tegelberg is the project manager of developmental projects at Digitarium. Her main activities are focused on building the infrastructure and service sector to meet the needs of natural history museums, scientists and policy makers.
Samarbete för tillgänglighet
/Mikael Hammarman, Mölndals stadsmusem & Jonas Andersson, Föreningsarkivet i Sydvästra Götaland
Mölndals stadsmuseum, Föreningsarkivet i Sydvästra Götaland och Kållereds hembygdsförening har sedan flera år tillbaka ett väl utvecklat samarbete kring foto- och föremålsarkiv. Detta har resulterat i ett gemensamt arbete för digitalisering av materialet och ett tillgängliggörande av arkivmaterialet online.
Mikael Hammerman arbetar sedan 2011 som stadsantikvarie på Mölndals stadsmuseum och är sedan 2013 ansvarig för utvecklingen av Mölndals stadsmuseums databas. Arbetar i skrivande stund hårt med övergången från SOFIE till Primus.
Jonas Andersson är arkivarie och sedan 2004 anställd som arkivchef för Föreningsarkivet i Sydvästra Götaland, en regional enskild arkivinstruktion som verkar inom Västra Götaland och med säte i Mölndal. De bevarar även arkivbildare från näringslivet, varav den största är det Wallenbergsägda företaget AB Papyrus.
Wiki Loves Monuments/Public Art – om världens största fototävlingar
/Lennart Guldbrandsson, Wikimedia Sverige
Jakten på kulturarv med hjälp av crowdsourcing: Guinness rekordbok har utsett Wiki Loves Monuments till världens största fototävling. Mer än 12 000 personer deltog med mer än 365 000 bilder i 52 länder. Hur gick det till? Och vad kan vi lära oss av det?
Lennart Guldbrandsson är wikipedian sedan 2005, tidigare Wikipedian in Residence på Riksantikvarieämbetet och anställd av såväl Wikimedia Sverige som Wikimedia Foundation. Dessutom författare och lektör.
Ett stadsarkiv på webben – foton och dokument i var mans dator
/Stefan Nilsson, Örebro stadsarkiv
Örebro stadsarkiv har sedan många år tillbaka använt webben för att tillgängliggöra och levandegöra sina samlingar. För fem år sedan lanserades bildarkivet på webben och för ett år sedan dokumentarkivet på webben. Intresset har sedan dess varit mycket stort från allmänheten och arkivets material har aldrig använts mer. Arkivets arbete på webben har uppmärksammats i media vid ett flertal tillfällen och dessa använder också arkivets resurser på webben i sitt dagliga arbete.
Stefan Nilsson arbetar på Örebro stadsarkiv som arkivarie med IT-inriktning, vilket innebär arbete med arkivets databaser, hemsida och Facebooksida, men även levandegörande på webben och arkivpedagogiskt arbete vid besök från till exempel skolor.
Digitalisering mot lagen
/Anders Söderbäck, Stockholms universitetsbibliotek
Den 18 november 2013 hamnade Stockholms universitetsbibliotek i tidningarna för att ha digitaliserat och publicerat doktorsavhandlingar utan tillstånd från upphovsrättsinnehavare. Avhandlingarna drogs tillbaka och universitet anmäldes till JK, men i den efterföljande debatten uttrycktes också stöd för att forskning finansierad med offentliga medel bör vara digitalt tillgänglig för allmänheten. Anders Söderbäck berättar om bakgrunden till digitaliseringsprojektet, samt om möjligheterna att göra materialet tillgängligt igen.
Anders Söderbäck är chef för avdelningen för publicering vid Stockholms universitetsbibliotek. Han har tidigare arbetat på Kungliga biblioteket med Libris och nationella samordningsfrågor.
Vägen till ett öppet TV-arkiv
/Irene Tostar, Sveriges television
SVT har ca 300.000 timmar programmaterial i sitt arkiv. En avtalslicens har gjort det möjligt att öppna arkivet och tillgängliggöra våra program på Öppet arkiv-sajten som lanserades i april 2013. Hur ser förutsättningarna, begränsningar och möjligheterna ut? Hur sker urvalet till Öppet arkiv? Vad säger publiken?
Irene Tostar är avdelningschef Arkiv & Rättigheter, SVT. Är Jur kand och har gått Film/TV-utbildningen på Dramatiska Institutet. Har arbetat på SVT sedan 1991 bland annat som projektledare, programchef och coach. Har sedan start ingått i arbetsgruppen för Öppet arkiv.
Digitalisering av en nationalorkester
/Helena Wessman, Göteborgs symfoniker
Våren 2012 installerade Göteborgs Symfoniker som första kulturinstitution i landet ett digitalt kamerasystem i Göteborgs Konserthus. Utsändningar görs via den kostnadsfria webbkanalen GSO Play, som under 2013 lockade 130.000 unika tittare från 150 länder. Helena Wessman, VD och Konstnärlig chef för Göteborgs Symfoniker, berättar om den digitala satsningen.
Helena Wessman är sedan oktober 2009 VD och Konstnärlig chef för Göteborgs Symfoniker AB. Hon har varit verksam inom svenskt musikliv i trettio år. Till Göteborg kom hon 2007 för uppdraget som högskolerektor för Högskolan för scen och musik vid Göteborgs Universitet. I augusti tillträder hon som konserthuschef för Berwaldhallen.
FramtidsFrön på Göteborgs Stadsmuseum
/Karolina Palmér och Carin Sävetun, FramtidsFrön
FramtidsFrön är en ideell förening som arbetar med entreprenörskp i grundskolan. Genom inspirationsmaterialet Detektiverna får eleverna upptäcka förändringar som har skett och som sker, i sin närhet genom att jämföra gamla fotografier med nya. Här behövs drivkraft, nyfikenhet och samarbetsförmåga.
Kulturarv från byrålåda till Europeana
/Christian Bajomi, Murberget Länsmuseet Västernorrland & Lina Marklund, Riksarkivet/Landsarkivet i Härnösand
Hur kan man arbeta för att en större del av kulturarvet ska tillgängliggöras och bli synligt på webben? Kan vi kulturinstitutioner hjälpa mindre föreningar och organisationer att nå ut med sitt kulturarv?
I Västernorrland har man utvecklat en funktion där alla kan dela med sig av sitt kulturarv och visa upp det i länet, landet eller världen.
Christian Bajomi arbetar på Murberget länsmuseet Västernorrland som IT-samordnare. De senaste åren har hans arbete främst inriktats åt Europeana och olika databaslösningar.
Lina Marklund arbetar på Riksarkivet, landsarkivet i Härnösand med inriktning på digital tillgänglighet och förmedling. Hon arbetar 25% av sin tjänst i det ABM-samarbete som finns i Västernorrland.
Historiska kartor i kulturmiljövården
/Pär Connelid, Kula
De svenska lantmäterikartorna utgör något av ett ”världsarv”; ingenstans finns en sådan mängd välgjorda och vackra, gamla kartor som i de svenska arkiven. Pär Connelid presenterar detta unika, publika källmaterial och visar några exempel på hur det kan användas för att nå kunskap om landskapets historia från tidsperioder som ligger långt före kartornas tillkomst på 1600- och 1700-talen.
Pär Connelid är historisk-geograf med inriktning på agrarhistoria. Han arbetar sedan 1990-talet i egna företaget Kula HB och utför bland annat arkeologiska undersökningar av jordbrukets lämningar — Sveriges vanligaste fornlämningstyp. I den dagliga gärningen ingår analyser och presentationer av de gamla lantmäterikartorna.